Jag skriver skönlitterära texter. Den här webbplatsen innehåller smakprov och pitchar.
Jag vill få mina texter lästa och utgivna, så jag söker läsare och förläggare. Jag finns här:
Boken Mörtens smärta innehåller sju berättelser med dödlig utgång (1-7 nedan, varav 1 och 3 kan läsas här på hemsidan). Läsaren får följa Micke Palmér från ursprunget som bondgrabb i norra Östergötland på 1960-talet till newyorkbaserad chef för en internationell arkitektkoncern. På 2020-talet återvänder han till hembygden som ensam, alkoholiserad och sjuklig gamling.
Mitt i boken inträffar en verklig tragedi.
I bokens sjunde berättelse råkar Mickes iranske vän Majid sälja sin mammas matta från Abadeh till en samvetslös skurk och mördare.
I epilogen äger som väntat ett par begravningar rum.
Boken Mörtens smärta finns i sin helhet som slutfört råmanuskript. Intresserade förläggare som vill läsa hela boken kan rekvirera manuskriptet via e-postadressen här.
"Nu väntar vi kring elden på att det ska nappa. Pappa hjälper oss att trä upp korvarna på grenklykorna, men min lillebror Folke vill inte ta emot sitt grillspett.
- Vad är det Folke, är du ledsen? säger Mickéla.
Folke skakar på huvudet.
- Det är mörten, säger han. Tänk dig att få en stor järnkrok instucken under skinnet, ända från skinkan upp till halsen. Om fiskar kunde skrika skulle ingen hålla på med fiske."
Micke, Mickéla och deras pappor vinterfiskar tillsammans med Mickes idol, gamle Jänkarn. Men isen brister under dem, och i efterspelet till olyckan kommer Jänkarns rykte som sjöbjörn och amerikansk krigshjälte i gungning.
Gymnasisten Micke vill stoppa mobbningen av den impopuläre magister Björk, Linjalen kallad. Men Mickes polska flickvän, katoliken Kristalina, har dessutom hårda straff i beredskap för mobbarna.
"Utan förvarning klipper Krista till Perséus rätt i ansiktet. Han är berusad och oförberedd, och han vacklar nu ut mot branten mellan parken och spårvagnsspåren. Krista hugger tag i honom i sista stund och håller honom uppe, men… Hon säger något till honom, och sedan tycks hon tappa taget. Han faller och faller, och hans nacke träffar rälen med ett ljud, som när en nötknäppare knäcker en valnöt.
Och spårvagnen kommer inte att hinna stanna."
Under en fjällvandring träffar Micke och hans flickvän Anita en förskräcklig man. Mötet kommer att förändra deras förhållande och deras liv.
"Det är nu jag får se en naken, smutsig arm och hand söka sig ut från under det översnöade stenblocket: som en muskulös orm. Den tvekar en tiondels sekund, sedan gör den ett snabbt utfall och hugger tag om Anitas bara vrist. Hon rycks omkull, slår pannan i en vass sten och dras blödande, i skräck och panik, in under blocket."
"Jag vaknar först när de sliter mig ur hennes armar. Hennes naglar rispar min mage och rygg, när männen rycker mig ur sängen och vräker mig skrikande ner på golvet. Ficklampor tänds, en automatkarbin osäkras och min bröstkorg knakar när armarna vrids upp bakom ryggen. Ett handfängsel klickar till om mina handleder.
Sedan börjar misshandeln på allvar."
Palmer Architects koncernchef Micke Palmér rycker ut för att lösa problem som uppstått med ett dotterbolag i Mellanöstern. Han och hans älskade sekreterare och livvakt Akira – med kodnamnet Tranan – blir kidnappade, och Micke upptäcker att livet kan hänga på att han ger landets Ledare rätt svar.
”Nadia simmar med flickan mellan sina ben, med hennes rygg mot sitt bröst och sin mage. En besättningsman kastar ut en tamp. Blodet strömmar från barnets sargade ben, när hon halas ombord.
Nu lägger de henne på fördäck. Vilma och jag når dit samtidigt. Det vita däcket är nersölat av vattenblandat blod. Kapten Tengku och hans besättning står tysta runt omkring.
Någon knäböjer intill flickan, någon som hunnit före oss: den kinesiska läkaren.”
Micke har tvingats avgå som VD för Palmer Architects och reser nu i djungeln ombord på M/S Amethyst med sina barnbarn. Men en prinsessa som flytt ur fångenskap dyker upp. Hennes förföljare är hack i häl, och – inom några dagar äger en begravning rum på den katolska missionens kyrkogård.
Den åldrade stjärnarkitekten Micke Palmér återvänder från New York till Sverige. Hans engagemang i ett utvecklingsprojekt för turism i hembyn Vasslösa väcker liv i en ungdomskärlek men blir också ett dödligt hot mot hans liv.
"Min bror Folke tar tag i handtaget på min resväska och börjar dra den längs tågplattformen.
- Mår du bättre nu? säger han.
Jag stannar upp och försöker känna efter hur jag mår. Jag hänger med värkande höfter och skakiga armar på käpparna och känner hur maskarna, spindlarna och gråsuggorna härjar i mina tarmar.
- Nej, säger jag. Jag mår nog inte så bra."
Mickes vän, gamle Majid, har sålt sin mammas persiska matta men hemsöks nattetid av mattans ande. Anden är en blåslagen kvinna som hävdar att hon regelbundet piskas av sin nye ägare, som visat sig vara en skurk och mördare. Majid tvingas ta hjälp av sin dotter, den hårdkokta poliskommissarien Sherínn Ahmadzai.
"Nere i den krokiga källarkorridoren får jag känslan att jag vinner på de flyende, trots mitt onda knä och min haltande löpstil. Jag närmar mig deras ljud. En man hörs skrika och svära. Något hasar och någon släpas. Nu skriker kvinnan igen, och då slutar timern att ticka. Belysningen slocknar. Jag trevar och trevar i mörkret efter strömbrytaren."
"När slaktaren till sist satte kniven i Shánnaris mage var det för att hon själv bett om det. Det som skedde var nödvändigt, för Nahrós skull.
Detta har kungen, drottningen och jag alltid vetat, men det är först genom våra nya kunskaper om Shánnaris resa runt världen under åren 1491 och 1492 som vi kunnat förstå den verkliga orsaken."
Berättelsen om Níko och Shánnari handlar om ren kärlek, men också om verklig otur.
Kungens skrivare, dvärgkvinnan Gáspara, reser runt Medelhavet år 1506 i sällskap med prinsessan Shánnaris son, prins Náhro av Den Heliga Staden, för att få veta vad som hände Shánnari på hennes egen resa. Sanningen visar sig vara ännu värre än de befarat.
"Fem förkromade krokar. På en av dem hänger jag handduken. Badtermometern i sitt snöre vid bastun visar +1,4 grader. Porslinsskinnet knottras, och småhåren ställer sig rakt ut i morgondunklet.
När vattnet nått upp över låren finns ingen återvändo. Kylan förvandlar kött och ben till isande sörja. Nu ska porslinskroppen sjunka ner och skallen rensas från slagg. Men vid Käringfiskets brygga, 15 meter till vänster om mig, ligger någonting i vattnet. Något som nätt och jämnt flyter."
Den autistiska redaktören Matilda Ekman hittar på kort tid två kroppar i ån. Hennes granne Folke Palmér, en pensionerad polis, blir oskyldigt misstänkt för morden. Tillsammans tar de upp en livsfarlig jakt på den verklige mördaren.
När Joel Merkels lillasyster Jala på påskveckans måndag dras ner i sjön hemma i Östergötland av en påstådd krokodil startar en virvel av händelser som spänner över tusen år. Men för att rädda Jala måste Joel, hans kompis Emre och hans mystiska flickvän Hómey ta sig igenom berättelsens alla äventyr på bara fem dagar, före påskaftonens middag i Vasslösa Storgård.
"När jag och mina vänner på hjortjaktens första dag ätit kvällsmat vid lägerelden i de viltrika områdena längs Tigris, uppströms Bagdad, gick jag undan för att uträtta mina behov. Jag råkade då trampa ner med ena foten i ett djupt hål i marken och föll handlöst ner i en fuktig hålighet med mjuka väggar, där en manshög, vit tunga bryskt sköt bort mig till hålans ena ände. Där blev jag nersvald i en lång, trång och hal kanal, som slöt sig allt tätare kring min kropp ju längre ner i den jag pressades, ända tills jag störtade ner i en avlång, grotta och landade på dess botten med ett plask.
Jag började ropa och skrika på hjälp, och efter en stund kom en liten, turbanförsedd gubbe med långt, vitt skägg fram ur dunklet.
- Du för ett förskräckligt oväsen, unge man.
- Salaam aleikum, o grottans efrit. Jag befarar att det inte är fasta marken vi har under oss här?
- Nej, tyvärr befinner vi oss just nu inuti magen på den stora Jordormen, som ringlar sig på ett obehagligt sätt under kalifens hela rike.
- Jordormen? sa jag. Det djuret har jag aldrig hört talas om. Hur gör vi för att komma ut härifrån?"
"Jag heter Daniéla Merkel.
I början av augusti 1976, när jag var 19 och blev skjutsad till Uppsala av syrran och morfar i pappas fullastade gamla VW 1600 för att börja plugga på lantbrukshögskolan, hade jag ännu inte fått ligga.
205 dagar senare skulle jag ligga på ett annat sätt - sanslös, nerspydd och nerskiten på klinkergolvet på Norrlands nations herrtoa, där ett antal killar just hade dragit ner mina trosor och på allvar tänkte ha sex med mig.
Män är sämre än svin. Pojkar är fanimej riktiga grisar.
Den här boken handlar lik förbannat om en kärlekshistoria mellan mig och en pojke. En speciell pojke. Mitt livs kärlekshistoria."
" - Herr Knäpp.
Jag kan ta fel, men... jag får en känsla av att advokat Metzger börjat uttala mitt efternamn med särskilt eftertryck. Som om det beredde honom tillfredsställelse att uttala det just så, eller som om namnet i sig självt skulle innehålla en sanning.
- Ja?
- Fastigheten kan naturligtvis säljas. Huset är inte så stort. Det är i gott skick. Men det är omodernt. Kanske en halv miljon, kanske mer. Läget är vackert, med utsikt över sjön. Men försäljningen blir en senare fråga, efter att ni gjort anspråk på arvet i enlighet med villkoret i er farfars testamente.
- Villkor?
Advokaten suckar."
Den mycket kortvuxne obduktionsassistenten Emil Knäpp reser till Norrköping för att sälja sin farfars torp. Men farfar har lämnat instruktioner om vad som måste göras först. Under tiden växer Emils sjuåriga dotter Renata om honom.
"Mannen omges av mörker, men sinnena har börjat återvända. Han fryser, är törstig, känner doften av damm och mögel och hör vissa ljud. Envist återkommande gnisslanden och hammarslag.
Nu tränger en glipa av skarpt ljus igenom bläckmörkret. Ett tungt skrapljud. Kistlocket lyfts och svängs åt sidan. Fragment från det sönderfallande fodret i kistan får honom att blinka. Skarpt ljus från starka ficklampor. Han uppfattar ännu inte deras ansikten.
- Väl bibehållen, det får man erkänna, säger en röst som tillhör en ung man. Om än rätt mager i nuläget. Det är lite mumie över honom.
- Vi får se till att han äter upp sig, säger en flickröst.
Flickans skära men starka hand sträcks mot den kisande och blinkande mannen. Han tvekar, men så fattar han den med en grågul, smalfingrad näve.
- Försiktigt, säger han och grinar illa när hon drar i armen. Den kan lossna.
- Det vore illa. Vi får ta det försiktigt."
Joel Merkel och hans flickvän Hómey räddar Gustaf III ur hans kista i Riddarholmskyrkan. Han får hjälp att integreras i 2020-talets Sverige och blir efter ett modigt ingripande en influencer som alla lyssnar på. Men hans åsikter får ett dödligt näthat att flamma upp.
"(TT-STOCKHOLM) En segelbåt som Sjöpolisen under dagen har bärgat från en holme i Brandfjärden i Stockholms skärgård har visat sig innehålla kvarlevorna efter två ej identifierade personer som av allt att döma har varit avlidna en längre tid.
- Det händer att försvunna småbåtar driver omkring på havet länge innan de blir upphittade, säger polisens presstalesperson Marika Lindegren till TT.
- Polisområde Stockholm Syd har inlett en förundersökning med brottsrubriceringen mord. Men det finns tecken som indikerar att dödsfallen kan ha inträffat för mycket länge sedan, antagligen före 1985. Om det skulle stämma så är det eventuella brottet preskriberat, även om det skulle röra sig om mord, säger Marika Lindegren."
Folke Palmér kallas in från pensioneringen av sin överbelastade efterträdare, den stenhårda kommissarien Sherínn Ahmadzai, för att skyndsamt administrera nedläggning av förundersökningen av det gamla mordfallet, där liken dykt upp som mumier i en segelbåt. Men redan det första likets leende säger Folke att morden kanske inte är så gamla som man först trott.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna Michael Porath
